DOM
2020-03-30
meddelad i
Karlstad
Noa Nordqvist, 19990110-0017
Frihetsberövande: Häktad
Myra 121
824 74 Delsbo
Brott som den tilltalade döms för
1. Sexuellt övergrepp mot barn, 6 kap 6 § 1 st brottsbalken
2018-12-03
2. Utnyttjande av barn för sexuell posering, 6 kap 8 § 1 st brottsbalken
2018-01-01 — 2018-12-14 (4 tillfällen)
3. Grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, 6 kap 8 § 1 st och 3 st brottsbalken
2017-12-20 — 2018-05-17 (3 tillfällen)
4. Försök till utnyttjande av barn för sexuell posering, 6 kap 8 § 1 st brottsbalken och 6
kap 15 § 1 st brottsbalken i sin lydelse före 1 juli 2018 samt 23 kap 1 § brottsbalken
2017-12-26 — 2018-04-20 (3 tillfällen)
5. Sexuellt ofredande, 6 kap 10 § 1 st brottsbalken
2017-10-01 — 2018-12-03 (5 tillfällen)
6. Barnpornografibrott, 16 kap 10 a § 1 st 1 p brottsbalken
2018-01-01 — 2018-12-14 (3 tillfällen)
7. Barnpornografibrott, 16 kap 10 a § 1 st 5 p brottsbalken
2018-12-13
Påföljd m.m.
Fängelse 1 år 2 månader
Tingsrättens bedömning
Tingsrättens bedömning är att de olika förhörsledare som har varit involverade
under förundersökningen i detta mål i allt väsentligt har genomfört de åberopade
förhören på ett kompetent sätt. De har varit försiktiga och försökt att undvika att
ställa ledande frågor. I några fall har det framstått som att målsägandena och
förhörsledarna inte har haft helt lätt att förstå varandra, vidare som att målsägandena känt visst obehag och viss olust över att berätta närmare om vad det är det de har
varit med om. Några svar har för att lindra dessa känslor lämnats skriftligen under
förhöret och några andra svar har lämnats och illustrerats med hjälp av teckningar.
Den samlade bedömningen är emellertid att målsägandena med ett par undantag –
som tingsrätten återkommer till i det följande – har lämnat konsekventa och relativt
detaljerade uppgifter och att de därvid har beskrivit att de har blivit utsatta för allt
det som åklagaren har velat lägga Noa Nordqvist till last. Deras berättelser har gett
bilden av självupplevda händelser och de har på avgörande punkter varit utan
direkta motsägelser. Tingsrätten bedömer sammanfattningsvis målsägandena och
deras berättelser som mycket trovärdiga.
Ett av de faktiska gärningspåståenden som åklagaren inte har fått tydligt stöd för av
berörd målsägande gäller åtalspunkten 1.1 om grovt utnyttjande av barn för sexuell
posering. Sekretess 14 har med avseende på den punkten inte under förhöret tydligt
sagt att personen som hon kommunicerat med på internet har förmått henne att ta
och skicka någon bild där hon visar ett naket underliv på sig själv. På den punkten
har åklagaren emellertid i stället fått ett rakt, klart och tydligt stöd genom förhöret
med pappan, Sekretess 17. Han har uppgett att Sekretess 14 till honom sagt att så
var fallet. Tingsrätten bedömer hans berättelse som mycket trovärdig och någon
anledning att ifrågasätta tillförlitligheten i hans uppgifter har inte framkommit.
Det andra av åklagarens påståenden, som inte kan anses ha fått ett tydligt stöd under
förhör med den målsägande som ska ha blivit utsatt för brott, avser åtalspunkten 2.1
om våldtäkt mot barn. Enligt åklagaren har Noa Nordqvist via internet genomfört en
sexuell handling med Sekretess 2, då 9 år gammal. Handlingen har enligt åklagaren
med hänsyn till kränkningens allvar varit jämförlig med samlag och bestått i att
Sekretess 2 under en videochatt med Noa Nordqvist fört in fingrar och ett föremål i
slidan. Det har hållits flera förhör med Sekretess 2 och tingsrätten konstaterar att
hon inledningsvis endast berättat i allmänna ordalag om detta, men att hon efterhand blivit något mer detaljerad om vad hon blivit ombedd att göra; att stoppa in
fingret eller ett föremål i de privata delarna, i ”kisshålet”. På uttryckliga frågor från
förhörsledaren om hon också gjorde detta kan hon dock inte sägas ha varit helt
tydlig med vad hon faktiskt gjorde. På frågor om fingret har hon sagt att, som det
måste förstås, hon försökte stoppa in det och att hon tror att det var inne. Men hon
har samtidigt svarat att hon inte förstått förhörsledaren riktigt. Hon har också pratat
om att fingret var utanpå och att det var tandborstskaftet som var i ”kisshålet”. Hon
har vidare till slut uppgett att det inte kändes bra med tandborsten, att det gjorde ont
när den var ”inne” och att den var inne i ”typ” en sekund.
Tingsrätten har inte funnit anledning att ifrågasätta Sekretess 2:s trovärdighet i och
för sig. Det är inte anmärkningsvärt att ett så ungt barn har svårt att prata om och
förklara en händelse av sådant slag. Även om målsägandens uppgifter ger stöd för
åklagarens påstående om att en annan person via internet har genomfört vad som
ska bedömas som en sexuell handling med målsäganden, har berättelsen emellertid
inte, i den del som är helt avgörande för om handlingen ska kunna bedömas som
jämförlig med ett samlag, den tydlighet och robusthet som krävs för att ett åtal ska
kunna bifallas. Det är knappast självklart att ett barn i den åldern har en helt klar
bild av anatomins alla delar på detta område. Och vad målsäganden egentligen har
menat med att tandborstskaftet var ”inne” i ”typ” en sekund får med beaktande av
den allmänna osäkerheten i svaren anses vara oklart. Det kan här påminnas om att
målsäganden i anslutning till dessa frågor förklarat sig inte riktigt förstå förhörsledarens frågor. Endast det förhållandet att en smärta ska ha uppstått räcker enligt
tingsrätten inte för att längre gående slutsatser om den sexuella handlingens
karaktär ska kunna dras. Åtalet för våldtäkt mot barn kan därför, i linje med vad
som inledningsvis sagts om de allmänna utgångspunkterna för bevisprövningen,
inte bifallas.
Däremot innehåller den beskrivning av händelsen som Sekretess 2 lämnat, som
tingsrätten redan framhållit, tillräckliga uppgifter för att beskriva en sexuell handling i och för sig. Målsäganden har beskrivit att hon, på vad som måste anses vara
något mer än endast ett flyktigt sätt, med ett finger och änden på ett tandborstsskaft
på något sätt berört eller tryckt mot slidan så att smärta har uppstått. Tingsrätten
återkommer senare till frågan om detta medför att Noa Nordqvist, under denna
punkt, ska dömas för ett annat brott i stället.
Åklagaren har sålunda, med undantag för påståendet om våldtäkt mot barn, fått stöd
genom åberopade förhör när det gäller åtalspunkterna 1–9. När det gäller
åtalspunkten 10 har ingen målsägandebevisning åberopats. Till det som nu har sagts
kommer emellertid också den omfattande skriftliga bevisning som åklagaren har
åberopat. Åklagaren har genom åberopade protokoll över analys avseende i beslag
tagen it-utrustning, protokoll avseende målsägandes mobiltelefoner, bilder och
skärmdumpar avseende konversationer på olika chattfora på internet, redovisning av
använda konton och visningsnamn, syn på bilder på målsägande, granskningsprotokoll avseende påstått barnpornografiskt material samt syn även på sådana bilder
förebringat en bevisning som ger mycket starkt stöd för påståendena om att
målsägandena har blivit uppmanade av en annan person att posera helt eller delvis
nakna och genomföra de övriga handlingar som påståtts i gärningsbeskrivningarna,
att det är en och samma person som har uppmanat dem till detta, att denna person är
Noa Nordqvist samt att han har varit medveten om deras låga ålder och gett dem
sken av att han själv varit yngre än vad han varit. Vidare har bevisningen gett lika
starkt stöd för påståendena om vad det är förslags bilder eller videor han har
försökt, och i förekommande fall lyckats, få målsägande att visa för honom.
Slutligen har den åberopade bevisningen gett ett mycket starkt stöd för påståendena
om att Noa Nordqvist har framställt respektive innehaft barnpornografiskt material i
den omfattning och av sådant slag som påståtts.
Innan den slutsatsen därför kan dras att detta är tillräckligt för bifall till åtalets olika
delar ska Noa Nordqvists egen berättelse och de eventuella omständigheter han har
åberopat beaktas. Noa Nordqvist har dock genomgående varit mycket fåordig under
förhören i tingsrätten. På grund av bristande minnesbilder har han varken kunnat
erkänna eller förneka några gärningar, på de allra flesta punkter inte heller ge några
särskilda kommentarer till det som har avhandlats. Han har sedan en tid varit
deprimerad och tror själv att detta har påverkat hans minne. Han har dock med
avseende på åtalspunkten 2 förklarat sig ha vissa vaga minnesbilder, exempelvis av
att han varit delaktig i den videochatt som nämnts där. Han har vidare ansett sig
kunna minnas så pass mycket att han har förnekat att någon penetration har skett
under den händelse som avses med åtalspunkten 2.1. Enligt tingsrätten minskar inte
Noa Nordqvists uppgifter värdet av den bevisning som har åberopats av åklagaren.
Det är därför målsägandenas berättelser tillsammans med åklagarens stödbevisning
som ska läggas till grund för tingsrättens prövning.
Som tidigare nämnts har åklagaren under åtalspunkten 2.1 inte styrkt att det varit
fråga om en sådan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar varit
jämförlig med samlag. I övrigt är emellertid gärningspåståendet styrkt. Frågan är då
om Noa Nordqvist grundat på de delar av beskrivningen som styrkts ska dömas för
ett annat brott. Om ett brott som avses i bestämmelsen om våldtäkt mot barn (6 kap.
4 § brottsbalken) med hänsyn till omständigheterna vid brottet är att anse som
mindre grovt döms enligt 5 § i samma kapitel för sexuellt utnyttjande av barn. Den
bestämmelsen är subsidiär till bestämmelsen om våldtäkt mot barn. Bestämmelsen
förutsätter emellertid att det är frågan om en likadan sexuell handling i och för sig
och den är inte avsedd för fall där målsäganden är så ung som i detta fall. Tillämpning av den bestämmelsen kommer sålunda inte i fråga. En annan subsidiär bestämmelse till bestämmelsen i 4 § om våldtäkt mot barn är 6 § i samma kapitel. Enligt
den bestämmelsen ska den som med ett barn under femton år genomför en annan
sexuell handling än som avses i 4 § dömas för sexuellt övergrepp mot barn. Noa
Nordqvist ska därför, grundat på den bevisade handlingen och inom ramen för
gärningspåståendet under åtalspunkten 2.1, dömas för sexuellt övergrepp mot barn.
Det faktiska förloppet under åtalspunkten 2.2 är som redan framgått styrkt. Åklagaren har rubricerat gärningen som sexuellt övergrepp mot barn, och ansvar för ett
sådant brott förutsätter förvisso inte att målsäganden själv har förstått att det rört sig
om en sexuell handling, vilket det möjligen kan ifrågasättas om Sekretess 2 förstått.
Men enligt tingsrätten är det i detta fall, från ett rent objektivt perspektiv, inte
frågan om en sexuell handling i bestämmelsens mening. Däremot är det en handling
som uppenbarligen för Noa Nordqvist har haft sexuell innebörd. Åklagaren har i
andra hand yrkat ansvar för sexuellt ofredande, vilket är det brott Noa Nordqvist då
ska dömas för under denna punkt.
I övriga delar är åtalet i sin helhet styrkt och övriga gärningar ska rubriceras som
åklagaren har rubricerat dem
Vilken påföljd ska Noa Nordqvist dömas till?
Noa Nordqvist ska nu dömas till påföljd för ett fall av sexuellt övergrepp mot barn,
tre fall av grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, fyra fall av normalgradens
utnyttjande av barn för sexuell posering, fyra fall av barnpornografibrott, fem fall av
sexuellt ofredande samt tre fall av försök till utnyttjande av barn för sexuell
posering. För grovt utnyttjande av barn för sexuell posering är som påföljd
föreskrivet fängelse lägst sex månader och högst sex år. För sexuellt övergrepp mot
barn respektive barnpornografibrott är som påföljd föreskrivet fängelse i högst två
år. Även för övriga brott ingår fängelse i straffskalan.
Vid val av påföljd ska rätten som utgångspunkt fästa särskilt avseende vid
omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Som skäl för
fängelse får rätten å andra sidan beakta brottslighetens straffvärde och art samt att
den tilltalade tidigare har gjort sig skyldig till brott. Om någon av dessa faktorer
talar för en fängelsepåföljd bryts den nyss nämnda presumtionen för en lindrigare
påföljd än fängelse. I stället krävs det då särskilda skäl med hänsyn till den
tilltalades personliga förhållanden för att välja en annan, icke frihetsberövande,
påföljd.
Av betydelse i sammanhanget är vidare den särskilda bestämmelse i brottsbalken
som säger att för brott som någon har begått efter det att han eller hon har fyllt arton
år men innan han eller hon har fyllt tjugoett år får rätten döma till fängelse endast
om det med hänsyn till gärningens straffvärde eller annars finns särskilda skäl för
det. Noa Nordqvist var när han begick de gärningar som har helt dominerande
betydelse för påföljdsbestämningen i detta fall nitton år gammal, eller alldeles under
nitton år.
När någon döms för flera brott ska rätten, enligt regleringen i brottsbalken, döma till
en gemensam påföljd för brotten. Vid bedömningen av straffvärdet ska då den
princip som brukar kallas för asperationsprincipen tillämpas. Då ska det brott som
har det högsta straffvärdet bilda utgångspunkt och till detta värde ska läggas en del
av straffvärdet, inte hela värdet, av de övriga brotten. Och enkelt uttryck kan det
beskrivas som att ju högre straffvärde det svåraste brottet har desto snabbare
minskar betydelsen av övriga brott vid beräkningen av det samlade värdet.
I detta fall har det sexuella övergreppet mot barn det högsta straffvärdet. Tingsrätten
har, då det inte har bevisats att det varit frågan om en sexuell handling som med
hänsyn kränkningens allvar varit jämförlig med samlag, inte bedömt gärningen
under åtalspunkten 2.1 som våldtäkt mot barn, utan alltså som sexuellt övergrepp
mot barn. Om det hade varit fråga om våldtäkt mot barn hade minimistraffet för den
gärningen varit två års fängelse. Det rör sig emellertid fortfarande om en sexuell
handling mot en målsägande som vid tiden för gärningen endast var nio år gammal.
Målsäganden har förmåtts att på sig själv, och på ett för henne själv kränkande sätt,
med ett finger och änden på ett tandborstsskaft på något sätt beröra eller trycka mot
slidan. Av detta har smärta uppstått. Straffvärdet för gärningen ligger därför på ett
års fängelse. När det svåraste brottet har ett straffvärde på ett års fängelse minskar
betydelsen av övriga brott förhållandevis snabbt vid beräkningen av det samlade
värdet.
När det gäller de grova utnyttjandena av barn för sexuell posering bedömer
tingsrätten, i likhet med åklagaren, att det är gärningen mot Sekretess 14 (åtalspunkten 1.1) som har högst straffvärde, bl.a. då Noa Nordqvist har skickat vidare
bilder till en annan person. Minimistraffet är som nyss nämnt sex månaders fängelse
och straffvärdet ligger här på åtta månader. De två övriga grova utnyttjandena av
barn för sexuell posering har var för sig ett straffvärde på sex månader fängelse.
Av barnpornografibrotten är det gärningen under åtalspunkten 10 som avser flest
bilder och filmer. Det handlar om sextio barnpornografiska bilder och två
barnpornografiska filmer på dator. Av dessa avser fyrtionio bilder och en film
övergreppsmaterial. Elva bilder och en film avser särskilt hänsynslöst övergreppsmaterial. Till detta kommer åtta bilder på en mobiltelefon. Även om åtalet här avser
innehav, och de övriga åtalspunkterna avseende barnpornografibrott avser skildrande, har denna gärning därför det högsta straffvärdet av de brotten. Innan hänsyn
har tagits till den nämnda asperationsprincipen ligger det samlade straffvärdet för
barnpornografibrotten på sex månaders fängelse.
Till straffvärdet av de brott som nu nämnts ska värdet av övriga brott läggas. Dessa
har emellertid inte var för sig ett högre straffvärde än att det samlade värdet av
samtliga de gärningar som Noa Nordqvist nu döms, med tillämpning av
asperationsprincipen, hamnar på ungefär tjugoen månaders fängelse.
Har någon begått brott innan han eller hon har fyllt tjugoett år ska emellertid, enligt
brottsbalken, vidare hans eller hennes ungdom beaktas särskilt vid straffmätningen.
Noa Nordqvists var när han begick de gärningar som har dominerande betydelse för
straffmätningen nitton år eller strax därunder. Straffmätningsvärdet är då ca två
tredjedelar av det nyss nämnda värdet, dvs. fjorton månader eller, annorlunda
uttryckt, ett år och två månader.
Med det straffmätningsvärdet uppfylls kravet på särskilda skäl för att Noa Nordqvist, även med beaktande av hans ålder, ska kunna dömas till fängelse. Straffmätningsvärdet talar i detta fall för valet av en fängelsepåföljd. Till detta kommer
att även brottslighetens art, när det gäller det sexuella övergreppet mot barn och de
grova utnyttjandena av barn för sexuell posering, talar för valet av en fängelsepåföljd. Noa Nordqvist förekommer inte tidigare i belastningsregistret varför någon
tidigare lagförd brottslighet i detta fall i och för sig inte talar särskilt för fängelse.
Det rör sig nu emellertid om en upprepad och likartad brottslighet under en
förhållandevis lång tidsperiod. Mot bakgrund av dessa omständigheter krävs det
särskilda skäl med hänsyn till Noa Nordqvists personliga förhållanden för att välja
något annat än en frihetsberövande påföljd vid påföljdsbestämningen.
Kriminalvården, frivården Hudiksvall, har gett in ett yttrande till tingsrätten. Av
yttrandet framgår det bl.a. att Noa Nordqvist periodvis har varit sjukskriven på
grund av psykisk ohälsa, att han har mått dåligt på grund av depression. Vidare
framgår det att Noa Nordqvist har haft kontakt med psykiatrin och att han har fått
medicinering. Han har för frivården uppgett att han under sommaren 2019 fick
diagnosen ADD. Enligt yttrandet har ingen missbruksproblematik förekommit. Noa
Nordqvist har i samtal med frivården förnekat brottsliga gärningar och enligt
frivården har det i utredningen inte framkommit några attityder eller värderingar
som stödjer brottsmisstanken. Risken för återfall i brott har mot denna bakgrund
bedömts som låg. Dock har frivården samtidigt sagt att man i samband med den
bedömningen inte har haft möjlighet att använda sig av riskbedömningsinstrument
för sexualbrott. Enligt frivården har det i utredningen inte framkommit någon
problematik kring sexualbrott. Frivården har avslutningsvis, även med beaktande av
uppgifterna om Noa Nordqvists psykiska ohälsa, bedömt att han, utifrån sina egna
uppgifter klarar av samhällstjänst.
Noa Nordqvist har, som tingsrätten tidigare redogjort för, varken erkänt eller
förnekat de gärningar som behandlats i detta mål. Han har i allt väsentligt förklarat
att han inte minns händelserna. Han har dock samtidigt, vid genomgången av de
personliga förhållandena, i någon mån vidgått att han känner sig attraherad av att
titta på bilder på underåriga barn i olika sexuella sammanhang. Han har enligt egen
uppgift svårt att hålla sig från att titta på sådant material och han har därför förklarat
att han nu vill ha hjälp. Genom sin försvarare har han uppgett att kontakt har tagits
med Karolinska universitetssjukhuset och att de har diskuterat möjligheterna till en
behandling inom ramen för Anovas verksamhet. Om han döms för gärningarna har
han hemställt att tingsrätten ska pröva möjligheten att ge honom en skyddstillsynspåföljd med särskilda föreskrifter om medicinsk behandling.
Som tidigare har anförts talar nu starka skäl för att Noa Nordqvist, trots sin ålder,
ska dömas till fängelse. Noa Nordqvists inställning till åtalet, svaren under förhören
i tingsrätten samt hans bidrag till frivårdens utredning med avseende på sexualbrottsproblematik är inte helt lätta att förena med den inställning han i personaliadelen deklarerat i tingsrätten. Det är i och för sig inte på något sätt uteslutet att han
under rättsprocessens gång har ändrat inställning något och att han först i processens avslutande skede kommit fram till att det finns en viss problematik med avseende på hans beteende på det sexuella området. Men Noa Nordqvist kan inte sägas
ha varit helt tydlig och övertygande om att detta nu är han ärliga inställning. Mot
denna bakgrund kan någon annan påföljd än fängelse inte komma i fråga.
Noa Nordqvist ska därmed dömas till fängelse och straffets längd ska motsvara den
samlade brottslighetens straffmätningsvärde, dvs. ett år och två månader.
Ska Noa Nordqvist fortfarande vara häktad?
Noa Nordqvist ska på grund av risk för fortsatt brottslighet kvarbli i häkte till dess
domen i ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom.
Ska Noa Nordqvist betala skadestånd med anledning av gärningarna och i så fall
med vilka belopp?
I linje med inställningen till åtalet har Noa Nordqvist bestritt samtliga målsägandens
skadeståndsyrkanden. Han har genomgående godtagit sättet att beräkna ränta i och
för sig. I övrigt har förklarat sig ha den inställning till de olika beloppens skälighet i
och för sig som, tillsammans med tingsrättens bedömningar, redovisas i det följande
(här redovisat i samma ordning som åtalspunkterna i stämningsansökan).
Målsägande Sekretess 14; domsbilaga 3
Såsom ersättning för kränkning har avseende grovt utnyttjande av barn för sexuell
posering har 10 000 kr vitsordats som skäligt i och för sig. När det gäller det
påstådda sexuella ofredandet har inget belopp vitsordats som skäligt. Inte heller har
någon ersättning för sveda och värk vitsordats.
Noa Nordqvist döms för gärningarna och ersättning för kränkning på grund av grovt
utnyttjande av barn för sexuell posering ska utgå. Skäl saknas att döma ut ett högre
belopp än det vitsordade varför Noa Nordqvist för den gärningen ska utge kränkningsersättning till Sekretess 14 med 10 000 kr. Det sexuella ofredandet når enligt
tingsrätten inte upp till den allvarliga nivån att det betingar rätt till ersättning för
kränkning. Yrkandet i den delen ska därför avslås.
Sekretess 14 har enligt vad utredningen visat mått mycket dåligt efter det hon har
varit med om. Den begärda ersättningen för sveda och värk är därför rimlig och ska
bifallas.
Sammanfattningsvis ska Noa Norqvist åläggas att utge ersättning till Sekretess 14
med 15 000 kr jämte begärd ränta.
Målsägande Sekretess 2; domsbilaga 4
Gärningen enligt åtalspunkten 2.1 ska enligt Noa Nordqvist inte bedömas som
våldtäkt mot barn, men om han befinns skyldig och gärningen bedöms som våldtäkt
mot barn har den yrkade ersättningen med 100 000 kr vitsordats som skälig i och
för sig. För det fall gärningen i stället bedöms som sexuellt övergrepp mot barn har
10 000 kr vitsordats som en skälig ersättning i och för sig för kränkning. För
våldtäkt mot barn har en ersättning med 5 000 kr för sveda och värk ansetts skälig i
och för sig. För sexuellt övergrepp mot barn har 2 000 kr vitsordats för sveda och
värk.
Även den yrkade kränkningsersättningen om 10 000 kr avseende åtalspunkten 2.3
har vitsordats som skälig i och för sig. I den delen har en ersättning på 2 500 kr
vitsordats som en skälig ersättning i och för sig för sveda och värk
I övrigt har inga ersättningsbelopp vitsordats som skäliga vare sig för kränkning
eller sveda och värk.
Noa Nordqvist döms under åtalspunkten 2.1 för sexuellt övergreppmot barn. Han
ska därför åläggas att utge ersättning för kränkning till målsäganden. Enligt
tingsrätten ska den ersättningen med hänsyn till graden av kränkning bestämmas till
20 000 kr.
Gärningen under åtalspunkten 2.2 har av tingsrätten rubricerats som sexuellt
ofredande. Gärningen når enligt tingsrätten inte upp till den allvarliga nivån att den
betingar rätt till ersättning för kränkning. Yrkandet i den delen ska därför avslås.
För utnyttjandet av barn för sexuell posering, ska Noa Nordqvist åläggas att utge
kränkningsersättning till målsäganden med begärda och vitsordade 10 000 kr.
Sekretess 2 har enligt vad utredningen har bekräftat orsakats ett psykiskt lidande på
grund av händelserna. Ersättning för sveda och värk ska därför utgå. En skälig
ersättning ligger på 5 000 kr.
Noa Nordqvist ska sammanfattningsvis åläggas att utge ersättning till Sekretess 2
med 35 000 kr jämte begärd ränta.
Målsägande Sekretess 1; domsbilaga 5
Som skälig ersättning för kränkning i och för sig har 10 000 kr vitsordats, likaså de
yrkade 5 000 kr för sveda och värk.
Noa Nordqvist döms för gärningen och ska utge ersättning för kränkning och sveda
och värk till Sekretess 1. En skälig ersättning motsvarar de vitsordade beloppen,
varför ersättning ska utgå med sammanlagt 15 000 kr jämte begärd ränta.