BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
B 2642-10
2012-02-06
meddelad i
Mål nr
PARTER
(Antal tilltalade: 1)
Åklagare
Målsägande
Tilltalad
Åklagarkammaren i Karlskrona
Katarina Thuresson
Hans ARNE Lennart Kruse, 411004-3397
Båtmansgatan 5
Pengabergsvägen 15
374 38 KARLSHAMN
374 37 Karlshamn
Påföljd m.m.
KARLSHAMN
Vice chefsåklagare Anne Williamsson
Ombud och målsägandebiträde:
Offentlig försvarare:
Advokat Margareta Fritzdorf
Advokat Lars Åke Lund
Erik Dahlbergsvägen 22
374 37 Karlshamn
374 21 Karlshamn
Våldtäkt
Ofredande
1.
2.
6 kap 1 § brottsbalken
4 kap 7 § brottsbalken
Begångna brott
Lagrum
Fängelse 4 år
Box 45
Advokatfirman Margareta Fritzdorf
Advokaterna Lund & Trojer HB
DOMSLUT
Postadress
Besöksadress
Telefon
Telefax
Expeditionstid
Box 94
374 22
KARLSHAMN
Erik Dahlbergsvägen
32 A
0454-101 67
måndag - fredag
08:00 - 16:00
E-post:
0455 - 33 54 70
1
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
B 2642-10
2012-02-06
Följande åtal ogillas
Misshandel Åtalspunkten 1 i stämningsansökan den 30 januari 2011
Skadestånd
Förverkande och beslag
Sekretess
Brottsofferfond
Ersättning
Lars Åke Lund tillerkänns ersättning av allmänna medel med 85 856 kr. Av
beloppet avser 68 685 kr arbete och 17 171 kr mervärdesskatt.
Margareta Fritzdorf tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som
målsägandebiträde med 72 300 kr. Av beloppet avser 57 840 kr arbete och 14 460
kr mervärdesskatt.
Av kostnaden för försvaret och målsägandebiträdet ska Arne Kruse till staten
återbetala 15 000 kr.
1.
2.
3.
Arne Kruse ska utge skadestånd till Katarina Turesson med 211 750 kr jämte ränta
enligt 6 § räntelagen (1975:635) på 200 000 kr från den 25 oktober 2011 och på 5 000 kr
från den 20 januari 2011 till dess betalning sker.
Beslaget av de handskrivna anteckningarna, Polismyndighetens i Blekinge län
beslagsprotokoll, beslagsliggare 2011-1000-BG401 punkt 1 och 2 ska bestå till dess
domen i ansvarsdelen vinner laga kraft.
Sekretessen enligt 35 kap 12 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska
fortsätta att vara tillämplig på uppgifter om enskildas personliga förhållanden - i den
mån sådana uppgifter inte har tagits in i domen - som lagts fram vid förhandling inom
stängda dörrar.
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.
2
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
2012-02-06
B 2642-10
YRKANDEN OCH INSTÄLLNING
Åklagarens yrkanden, se bilaga 1 och 2 med justering enligt bilaga 3.
Katarina Turesson har yrkat att Arne Kruse ska betala skadestånd till henne enligt
följande.
I anslutning till åtalet för
- våldtäkt vid sju tillfällen med 10 000 kr avseende sveda och värk vid varje
gärningstillfälle och 75 000 kr avseende kränkning vid varje
gärningstillfälle, samt ersättning med 6 750 kr avseende kostnad för
genomförda sex terapisamtal samt 15 750 kr avseende kostnad för
beräknade ytterligare 14 terapisamtal (1 125 kr per samtal). På ersättningen
för sveda och värk samt kränkning har hon yrkat ränta enligt 6 § räntelagen
från den 25 oktober 2011 till dess betalning sker.
- misshandel med 7 000 kr avseende kränkning och 1 000 kr avseende sveda
och värk. På ersättningen har hon yrkat ränta enligt 6 § räntelagen från den 6
oktober 2007 till dess betalning sker.
- ofredande med 10 000 kr avseende kränkning. På ersättningen har hon yrkat
ränta enligt 6 § räntelagen från den 20 januari 2011 till dess betalning sker.
Arne Kruse har förnekat gärningarna och motsatt sig skadeståndsskyldighet. Han
har accepterat följande belopp som skäliga.
- 100 000 kr avseende kränkning om han döms för samtliga påstådda
våldtäkter.
- 1 000 kr avseende sveda och värk om han döms för misshandel.
- 5 000 kr avseende kränkning om han döms för ofredande.
3
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
2012-02-06
B 2642-10
Arne Kruse har accepterat sättet att beräkna ränta.
UTREDNING
Åklagaren har som bevisning i anslutning till åtalen för misshandel och ofredande
åberopat:
- Rättsintyg jämte fotografier
- Fotografier av information på Katarina Turessons mobiltelefon
- Undersökningsprotokoll avseende Katarina Turessons mobiltelefon
- Händelserapport avseende den 8 september 2010
- Katarina Turessons anteckningar
Vidare har åklagaren i anslutning till åtalet för våldtäkt vid sju tillfällen åberopat:
- Katarina Turessons anteckningar
- Rättsintyg
- Skisser tecknade av Katarina Turesson utvisande aktuella bostäder
På åklagarens begäran har förhör hållits med målsäganden Katarina Turesson, den
tilltalade Arne Kruse samt vittnena Eva Åsheden, Fredrik Turesson, Britt-Marie
Ericsson, Jan Ernestrand, Johanna Savmyr och Birgitta Frejborn.
På Katarina Turessons begäran har vittnesförhör hållits med Johan Nordahl.
På Arne Kruses begäran har vittnesförhör hållits med Merethe Kruse och Anders
Turesson.
DOMSKÄL
Ansvar
Allmänna utgångspunkter
Åklagaren har ensam bevisbördan i brottmål. Beviskravet är strängt. För en
fällande dom i ett mål om sexualbrott krävs, liksom i brottmål i övrigt,
4
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
2012-02-06
B 2642-10
att domstolen genom den utredning som lagts fram i målet finner det ställt
utom rimligt tvivel att den tilltalade har gjort sig skyldig till den gärning
åklagaren har påstått (se NJA 1980 s. 725 m.fl. rättsfall). Beviskravet innebär
att det inte är tillräckligt att målsägandens berättelse är mer trovärdig än den
tilltalades. Ett åtal är i mål om sexualbrott lika lite som något annat brott
bevisat genom att målsägandens och den tilltalades berättelser vägs mot varandra
och målsägandens därvid bedöms väga tyngre utan målsägandens uppgifter
måste stödjas av annan bevisning (se bl.a. NJA 1992 s. 446, NJA 2008 s. 482
I, NJA 2009 s. 447 I och II samt NJA 2010 s. 671).
Åklagaren svarar ensam för förundersökningens fullständighet och svarar
processuellt för dess brister. Ramen för tingsrättens prövning är den
gärningsbeskrivning som utgör åtalet i målet.
Åklagarens huvudbevisning i målet utgörs av Katarina Turessons uppgifter samt
stödbevisning i form av Katarina Turessons anteckningar, rättsintyg, vittnen och
viss annan bevisning. Direkta vittnesiakttagelser av de påstådda våldtäkterna samt
misshandeln saknas i målet.
Vid bedömningen av målsägandens berättelse finns det ofta anledning att lägga vikt
främst vid sådana faktorer som avser innehållet i berättelsen som sådan, exempelvis
i vad mån den är klar, lång, levande, logisk, rik på detaljer, påvisat sanningsenlig i
viktiga enskildheter samt fri från felaktigheter, motsägelser, överdrifter,
svårförklarliga moment, konstansbrister, dåligt sammanhang eller tvekan i
avgörande delar. Däremot ställer det sig många gånger svårt att bedöma berättelsen
med ledning av det allmänna intryck som målsäganden ger eller av icke-verbala
faktorer i övrigt.
Åtalet för våldtäkt vid sju tillfällen
Inledningsvis är följande utrett.
5
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
2012-02-06
B 2642-10
Katarina Turesson och Arne Kruse spelade under många år i samma musikkår. I
samband med en kris i Katarina Turessons äktenskap i slutet av 1990-talet började
de umgås alltmer. Arne Kruse var ett stort stöd för Katarina Turesson när hon
genomgick en äktenskapsskillnad. Ganska snart, år 2001, inledde de också ett
förhållande. Arne Kruse flyttade ett kort tag in hos Katarina Turesson men eftersom
det blev konflikter med Katarina Turessons tonåriga barn, vilka ännu inte hämtat sig
efter äktenskapsskillnaden, så flyttade han ut igen. Katarina Turesson och Arne
Kruse var därefter särbos och de sov hos varandra vanligtvis varje helg. Arne Kruse
och Katarina Turessons har haft lite olika uppgifter kring när förhållandet upphörde
men någon gång under år 2009 eller mycket tidigt år 2010 så tog förhållandet slut.
Katarina Turesson har beskrivit hennes förhållande med Arne Kruse som tidvis
fantastiskt. Hon var förälskad i Arne Kruse och såg i honom sin tvillingsjäl. De
gjorde mycket tillsammans, bl.a. reste de en hel del. Deras samliv var också
inledningsvis mycket fint. Hon har emellertid också berättat att Arne Kruse i slutet
av år 2002 och i början av år 2003 började visa upp mindre goda sidor. Han blev
alltmer kontrollerande och hennes livsutrymme begränsades. Hon fick inte gå på
fester eller gympa för Arne Kruse utan istället skulle hon hela tiden umgås med
honom. Arne Kruse uttryckte sig också nedlåtande om henne, t.ex. var hon en dålig
mamma, hade för mycket smör i stekpannan eller städade hemmet dåligt. Arne
Kruse blev dessutom hårdhänt. När de mötte någon på sta´n kunde han t.ex. nypa
henne hårt i armen för att markera att han inte ville att hon skulle prata mer med
någon. Deras sexliv var som sagt inledningsvis fint. Det förändrades dock och snart
skulle det ske på hans villkor. Hon fick inte ta några initiativ utan Arne Kruse skulle
hela tiden bestämma.
Katarina Turesson har berättat om de sju åtalade våldtäkterna på följande sätt.
6
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
2012-02-06
B 2642-10
A: Hon var på fest med jobbet. Arne Kruse hade inte velat att hon skulle gå på
festen, men hon gick ändå. Plötsligt, när hon dansade med en kollega, stod Arne
Kruse vid hennes sida och stirrade. Arne Kruse sa att nu ska du hem. Hon skämdes
och följde därefter med Arne Kruse ut från festlokalen. Arne Kruse körde henne,
trots att hon ville hem till sitt, hem till sig. Under bilresan frågade Arne Kruse ut
henne om festen, vad hon gjort, vilka hon dansat med osv. Hon tyckte det var
obehagligt. Väl framme hos Arne Kruse ville han att hon skulle följa med in. Hon
ville egentligen inte men följde till slut med in. Arne Kruse sa att nu var det hans
tur. Hon hade ju pippat med så många och hennes kropp den tillhörde honom och
ingen annan. Arne Kruse la sig över henne i sängen. Hon låg på rygg och försökte
krypa undan från Arne Kruse. Arne Kruse höll fast henne och hon kom inte loss.
Hon skrek att hon inte ville. Arne Kruse la då först sin hand över hennes mun och
sedan en kudde över hennes ansikte. Sedan genomförde han ett vaginalt samlag
med henne. Det gjorde ont och hon gjorde hela tiden motstånd. Efteråt var Arne
Kruse nöjd. Han förklarade vad som hänt med att han var förälskad i henne och att
han inte kunde motstå henne eftersom hon varit snygg och sexig i sina festkläder.
Han bad om förlåtelse och förklarade att det inte skulle hända igen.
B: Arne Kruse ville hela tiden ha sex på olika platser. Den här kvällen ville han ha
sex framför öppna brasan. Hon var inte helt emot detta och det ena ledde till det
andra. När han låg ovanpå henne och hon trodde han skulle tränga in i henne, kände
hon plötsligt en otrolig smärta och kyla i underlivet. Hon skrek vad gör du?. Arne
Kruse lyfte upp vinflaskan som de tidigare druckit ur under kvällen och sa att han
bara skojade när han förde upp flaskan i hennes underliv. Lusten försvann av detta
men Arne Kruse ville ändå genomföra ett samlag med henne. Hon ville inte och
försökte ta sig undan men det blev ändå så att Arne Kruse genomförde ett vaginalt
samlag med henne.
7
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
2012-02-06
B 2642-10
Hon funderade mycket på denna händelse och den fick henne att börja tvivla på
Arne Kruse som person. Samtidigt försökte hon bortförklara Arne Kruses beteende.
Han hade ju så många fina sidor.
C: Några dagar efter händelsen med flaskan kom hon hem till Arne Kruse efter
jobbet. Arne Kruse var sur och butter. Han ville att hon skulle duka m.m., något
som annars Arne Kruse brukade göra. Efter maten fick hon trots allt sätta sig ner i
en fåtölj och ta det lugnt. Arne Kruse kom in, ställde sig bredvid henne, gav henne
ömhetsbetygelser och smekte henne. Han ville att hon skulle ta på hans penis. Arne
Kruse knäppte upp byxorna och tyckte att hon skulle suga av kukjäveln. Hon ville
inte. Hon tycker inte om att ge oralsex. Arne Kruse tog tag om hennes nacke och
hår och tvingade henne att ta hans penis i sin mun. Hon kom inte loss och ju mer
motstånd hon gjorde desto mer njöt Arne Kruse. Hon kände panik och äcklades av
det som hände. Arne Kruse tvingade henne att ge honom oralsex. Efteråt förklarade
hon för Arne Kruse att hon inte tyckte om det och att hon inte ville vara med om
detta igen. Arne Kruse sa att han älskade hela hennes kropp, att han ville vara
överallt på henne och att han inte kunde låta bli. Hon ville så gärna tro på Arne
Kruses förklaringar och försökte ursäkta hans beteende inför sig själv.
D: Hon kom hem till Arne Kruse efter jobbet. Arne Kruse sa att hon fick lov att ta
ett bad. Hon blev glad eftersom hon tycker om att koppla av i badet efter en dag på
jobbet. Hon fick dock inte låsa dörren till badrummet eller ta med sig sin
mobiltelefon in i badrummet. Hon klädde av sig, satte sig i badkaret och började
tappa upp vatten. Plötsligt slängde Arne Kruse upp dörren till badrummet, stormade
in och frågade vad i helvete hon gjorde och om hon skulle ta slut på allt varmvatten.
Arne Kruse stängde av varmvattnet. Hon tyckte det var obehagligt och ville gå upp
ur badkaret. Arne Kruse började ta av sig kläderna. Hon försökte lämna badkaret
och fick upp ena benet över badkarskanten. Samtidigt klev Arne Kruse ner i
badkaret. Arne Kruse låste hennes ben över badkarskanten samt det andra mot
innerväggen på badkaret. När hon satt fast där sa han att de aldrig hade gjort det i
8
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
2012-02-06
B 2642-10
badkaret. Hon sa att hon inte ville. Arne Kruse trängde in i henne och genomförde
ett vaginalt samlag. Hon upprepade att hon inte ville och att det gjorde ont. Hon tror
att hon dessutom började gråta. Efteråt betedde sig Arne Kruse som tidigare, dvs.
förklarade att han älskade henne, att han inte kunde motstå henne m.m.
E: Det var hemma hos henne. De hade haft en jättemysig kväll med god mat. Efter
maten satte hon sig i soffan. Arne Kruse kom fram, ställde sig bredvid henne och
tog fram sin penis. Hon förstod vad Arne Kruse ville. Eftersom hon inte ville
försökte hon dra sig undan. Arne Kruse tog tag i hennes hår och sa att hon är duktig
på detta. Sedan tvingade han in sin penis i hennes mun genom att ta tag i hennes hår
och nacke. Han tvingade henne att ge honom oralsex. Denna gången var Arne
Kruse emellertid extra hårdhänt. Det gjorde ont i halsen och hon var rädd att hon
skulle få upp maten. Efteråt var hon alldeles blå och uppsvullen i gomsvalget. Den
natten vågade hon inte sova liggandes utan sov halvt sittandes. Dagen efter bad hon
en kollega titta henne i halsen. Kollegan gav henne en remiss till Öron-, näsa- och
halsmottagningen. Hon berättade inte för läkaren vad som hänt utan sa bara att hon
vaknade så här. Bakterieproverna visade inte på någon infektion, men hon hade en
stor svullnad och blödning i svalget. Hon visade svalget för Arne Kruse men han
tyckte inte att det var så farligt och att det går över.
F: Hon satt i soffan hemma hos henne. Arne Kruse satte sig bredvid henne. Arne
Kruse började ta på henne. Till slut tog han tag om hennes nacke och hår och
tvingade ner hennes huvud mot sin penis. Han tvingade henne att ge honom oralsex.
Efter övergreppet hade hon ett blåmärke på läppen. Hon tror hon kan ha fått det av
att hennes läppar trycktes mot blixtlåset på Arne Kruses byxor. Handtaget på
blixtlåset tryckte mot hennes läpp när Arne Kruse tvingade henne att genom honom
oralsex.
Dagen efter uppmärksammade hennes chef, Britt-Marie Ericsson, att hon hade
något på läppen och sa till henne att tvätta bort det. Hon blev alldeles kall i hela
9
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
2012-02-06
B 2642-10
kroppen eftersom hon var rädd för att hennes kollegor skulle förstå hur det
egentligen var ställt med hennes förhållande med Arne Kruse. Hon skyndade sig
därför till tvättstället där hon dolde blåmärket med läppglans.
G: Hon vill minnas att detta var en fredag eller lördag. Det var bestämt att hon och
Arne Kruse skulle äta middag. Under dagen fick hon emellertid besked om att
hennes syster blivit inlagd pga. cancer. Därför ville hon inte åka hem till Arne
Kruse den här kvällen eftersom hon hellre ville besöka sin syster. Arne Kruse
accepterade inte detta. Han sa åt henne att komma hem till honom. Hon svarade att
det gör hon inte. Arne Kruse kom då hem till henne. Arne Kruse ville att allt skulle
vara som vanligt. Han hade ju sina behov. När hon satt i soffan ställde han sig
bredvid henne. Han var inledningsvis öm mot henne. Sedan tilltvingade han sig mot
hennes vilja ett oralt samlag på samma sätt som tidigare.
Katarina Turesson har slutligen berättat att hon ofta var korttidssjukskriven under
åren 2003-2009 eftersom hon inte orkade gå till arbetet dagen eller dagarna efter att
Arne Kruse gjort henne illa.
Även Arne Kruse har beskrivit hans och Katarina Turessons förhållande som
mycket gott. Han hjälpte Katarina Turesson med hennes hus och de gjorde flera
resor tillsammans. De firade även en hel del högtider ihop, liksom umgicks med
varandras släkt. År 2007 hände emellertid någonting med Katarina Turesson. Sedan
han förvärvat sitt föräldrahem i Skåne, bjöd han ner Katarina Turesson till Skåne
eftersom han hade en överraskning. Överraskningen var att han förvärvat
föräldrahemmet men han uppfattade att Katarina Turesson blev besviken. Hon
trodde att han skulle fria till henne. Sedan dess uppstod en bitterhet hos Katarina
Turesson.
Arne Kruse har beskrivit hans och Katarina Turessons sexliv som alltigenom gott.
Det har hela tiden byggt på ömsesidighet och samtycke. Han har aldrig förgripit sig
10
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
2012-02-06
B 2642-10
på Katarina Turesson utan har hon sagt nej så har han accepterat detta. Det har
förekommit oralsex, men då som en del i deras förspel. Första gången Katarina
Turesson gav honom oralsex var i hennes sovrum. Han blev snopen när detta
skedde.
Om de åtalade våldtäkterna har Arne Kruse berättat följande.
A: Katarina Turesson skulle på en jobbfest. På fråga av Katarina Turesson skjutsade
han henne till och från festen. Hon ringde till honom när hon ville bli hämtad. Han
väntade utanför festlokalen i bilen på Katarina Turesson. De körde därefter hem till
honom. Sedan kan det stämma att de hade sex men han våldförde sig inte på henne.
B: Han eldar inte i spisen i augusti månad. Dessutom hade de bara sex i soffan när
de var i gillestugan. De har aldrig haft sex på golvet framför den öppna spisen.
Uppgiften om vinflaskan är rent påhitt.
C, E, F och G: Det förekom orala samlag som ett inslag i deras förspel. Det har
aldrig gått till på det sätt som Katarina Turesson beskrivit.
Han är tveksam till om de var i Karlshamn den 17 maj 2004. Han tror de var i
Asarum. Den helgen spelade de i musikkåren hela helgen. Han har aldrig sett några
skador i Katarina Turessons svalg.
Han har aldrig sett eller hört talas om något blåmärke på Katarina Turessons läpp.
Påståendet att han tilltvingat sig oralsex av Katarina Turesson den 26 januari 2009
berör honom särskilt illa. Hans hustru dog i cancer efter en lång tids sjukdom. Att
han då skulle ha tvingat sig på Katarina Turesson sedan hon fått besked om att
hennes syster är sjuk är honom helt främmande. Han vet att Katarina Turesson for
illa av systerns cancerbesked och att de inte hade sex den dagen Katarina Turesson
11
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
2012-02-06
B 2642-10
för honom berättade om systerns sjukdom. Om de talade om detta överhuvudtaget
så var han endast stödjande. Han vet ju vad Katarina Turesson gick igenom.
D: Han kan inte förstå hur detta ska ha kunnat gå till. Det går inte att ha samlag i
hans badkar. Han har aldrig badat tillsammans med Katarina Turesson i sitt badkar.
Däremot kan det säkert stämma att han erbjudit Katarina Turesson att ta ett bad
hemma hos honom och att hon också gjort detta. Han har emellertid inte sagt åt
henne att inte låsa dörren eller att lämna mobiltelefonen utanför badrummet.
Frågan är om Arne Kruse, vilket Katarina Turesson berättat, med våld tvingat
Katarina Turesson att delta i vissa sexuella handlingar eller om det, som Arne Kruse
gjort gällande, endast varit fråga om ett i alla delar frivilligt sexuellt samliv.
Arne Kruses och Katarina Turessons berättelser skiljer sig åt inte bara när det gäller
de åtalade våldtäkterna utan också vad gäller hur deras förhållande i övrigt
gestaltade sig.
Hur deras förhållande i övrigt var avgör i och för sig inte frågan om de åtalade
våldtäkterna har inträffat eller inte. Däremot har det viss betydelse vid
bedömningen, eftersom Katarina Turessons version är mer förenlig med
påståendena om våldtäkt, medan Arne Kruses version talar för att deras sexualliv
genomgående har byggt på frivillighet. Om Katarina Turessons berättelse läggs till
grund för bedömningen ska Arne Kruse dömas för våldtäkt och i annat fall ska
åtalet för våldtäkt ogillas.
Vad gäller åtalet för våldtäkt vid sju tillfällen har Katarina Turesson berättat i
enlighet med gärningsbeskrivningen. Hon har lämnat en utförlig och nyanserad
berättelse om hennes och Arne Kruses förhållande liksom om de påstådda sexuella
övergreppen. Det finns inte några direkta motsägelser eller annat i hennes berättelse
som förringar hennes trovärdighet. Inte heller har det framkommit någonting som
12
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
2012-02-06
B 2642-10
talar för att Katarina Turesson har skäl att falskeligen anklaga Arne Kruse för de
påstådda övergreppen. Hon har vidare lämnat en rimlig förklaring till varför hon
inte tidigare avbröt förhållandet med Arne Kruse. Tingsrätten anser mot denna
bakgrund att Katarina Turesson framstår som trovärdig.
Arne Kruse har lämnat en berättelse som är utförlig och sammanhängande. Hans
berättelse innehåller inte några motsättningar. Det händelseförlopp han beskrivit är
inte så orimligt att hans uppgifter av den anledningen kan lämnas utan avseende.
Avgörande blir därför vilket stöd de två versionerna, dvs. Katarina Turessons och
Arne Kruses, får av utredningen i övrigt.
En viktig del av åklagarens bevisning är de anteckningar som hon åberopat.
Anteckningarna beskriver ingående de händelser som omfattas av åtalet, men även
andra händelser finns beskrivna.
Katarina Turesson har om dessa anteckningar berättat följande. I samband med
separationen från sin tidigare make började hon skriva på kvällarna och nätterna när
hon var ensam och inte kunde sova. Det blev ett sätt för henne att bearbeta jobbiga
saker. Hon skrev inte för någon annan än sig själv och det var aldrig tänkt att någon
annan skulle få se anteckningarna. Därför gömde hon dem mellan sängribborna i sin
säng. Hon skrev inte alltid och under vissa perioder när hon mådde riktigt dåligt så
skrev hon inte alls. Det var först sedan hon börjat att berätta om övergreppen för
Margareta Fritzdorf och Margareta Fritzdorf frågat henne om hon förde dagbok som
hon tog fram anteckningarna, la dem i en plastpåse och gav plastpåsen med
anteckningarna till Margareta Fritzdorf. Hon visste inte då vad som stod i
anteckningarna.
Arne Kruse har uppgett att han inte kände till att Katarina Turesson skrev
anteckningar samt att Katarina Turesson vid något tillfälle frågat honom om han
skriver anteckningar. Han blev förvånad när han fick höra talas om anteckningarna.
13
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
2012-02-06
B 2642-10
Vittnet Birgitta Frejborn, som är god vän med Katarina Turesson sedan barndomen,
har berättat att hon känner till att Katarina Turesson skriver anteckningar sedan
några år tillbaka.
Katarina Turessons uppgift att anteckningarna är fortlöpande förda under åren 2000
2009 framstår som trovärdig. Den stöds av det förhållandet att anteckningarna
innehåller uppgifter, inte bara om de nu åtalade våldtäkterna, utan även om andra
svåra händelser i Katarina Turessons liv. Detta talar med styrka för att de har
tillkommit på det sätt som Katarina Turesson berättat om. Dessutom får hennes
uppgift om anteckningarna visst stöd av Birgitta Frejborns uppgifter. Tingsrätten
anser därför att det är utrett att anteckningarna förts fortlöpande av Katarina
Turesson och att de således tillkommit vid de tidpunkter som anges i
anteckningarna.
Utöver nämnda anteckningar finns också viss teknisk bevisning i form av ett
rättsintyg. Av rättsintyget framgår att de påvisade skadorna i Katarina Turessons
svalg i form av dels en blödning i eller under slemhinnan till vänster och ovanför
samt bakom basen av gomspenen, dels rodnad och antydd blåsbildning av
framförallt vänstra delen av basen till gomspenen, talar för att de orsakats av
trubbigt våld som våldsamt eller kraftigt oralsex där mannen tryckt hennes huvud
mot sin penis/trycker in sin penis i hennes mun. Vidare framgår att ett utdraget
oralsex där målsäganden självmant medverkar möjligen kan ha gett liknande skador
men det förefaller mindre sannolikt.
Att Katarina Turesson till undersökande läkare inte berättade vad som verkligen
hade hänt är förståeligt och förringar inte rättsintygets bevisvärde. Skadebilden
såsom den framkommer av rättsintyget och den bedömning som rättintygsläkaren
gör överensstämmer således mycket väl med Katarina Turessons berättelse men är
14
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
2012-02-06
B 2642-10
samtidigt inte helt oförenlig med Arne Kruse uppgift att det oralsex de hade från tid
till annan var frivilligt.
Målsägandens berättelse får emellertid också stöd av vad som framkommit
genom de uppgifter som lämnats av Britt-Marie Ericsson och Johanna Savmyr.
Britt-Marie Ericsson, som är Katarina Turessons chef sedan år 2005, har berättat att
hon någon gång senhösten 2007 såg ett märke på Katarina Turessons läpp som hon
uppfattade som smuts av något slag. Hon uppmanade Katarina Turesson att tvätta
bort detta, varvid Katarina Turesson gick bort till ett tvättställ. Britt-Marie Ericsson
har vidare berättat att Katarina Turesson hade mycket korttidsfrånvaro, dvs. hon var
ofta sjuk på måndagar. Dessa uppgifter stämmer väl överens med Katarina
Turessons uppgift om blåmärket på läppen samt att hon vanligen var sjukskriven
dagen eller dagarna efter att Arne Kruse gjort henne illa.
Arbetskamraten Johanna Savmyr har uppgett att hon märkte att Katarina Turesson
mådde sämre och sämre under tiden hon var tillsammans med Arne Kruse. Katarina
Turesson sa att Arne Kruse aldrig sa något positivt om hennes barn. Katarina
Turesson var inte heller med på jobbfesterna, trots att hon alltid anmälde att hon
skulle delta. Arne Kruse ringde mycket ofta till Katarina Turessons arbetsplats och
ville prata med Katarina Turesson. Efter sommaren 2011 berättade Katarina
Turesson för henne hur Arne Kruse behandlat henne. Katarina Turesson berättade
bl.a. att hon blivit puttad ned för en trappa samt om våldtäkterna. Katarina Turesson
berättade om våldtäkterna under stor vånda. Dessa uppgifter bekräftar Katarina
Turessons beskrivning av hennes och Arne Kruses förhållande samt ger visst stöd
för påståendet om våldtäkt vid sju tillfällen.
Katarina Turessons berättelse får också stöd av de uppgifter i övrigt som väninnan
Birgitta Frejborn lämnat. Birgitta Frejborn har bekräftat Katarina Turessons
beskrivning av hur relationen med Arne Kruse inleddes samt att deras relation med
15
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
2012-02-06
B 2642-10
tiden förändrades till det sämre. Att allt inte stod rätt till insåg Birgitta Frejborn
även om Katarina Turesson under de första åren inte berättade något för henne. Det
var först under år 2007 som Katarina Turesson började berätta för Birgitta Frejborn.
Katarina Turesson sa att hon var rädd för Arne Kruse, att hon var kontrollerad.
Inledningsvis sa Katarina Turesson ingenting om några sexuella övergrepp utan det
första hon berättade om var händelsen med cykeln och blåtiran, men någon gång
under år 2008 eller år 2009 började hon berätta att det även förekom sexuella
övergrepp i hennes relation med Arne Kruse. Med tiden berättade Katarina
Turesson mer och mer detaljer om övergreppen. Katarina Turesson mådde mycket
dåligt när hon berättade. Katarina Turesson berättade att hon fått en kudde över
ansiktet när Arne Kruse tilltvingade sig ett samlag, att Arne Kruse flera gånger efter
måltider tvingat sig till oralsex, att hon fått skador i munhålan efter ett våldsamt
påtvingat oralsex och att hon inte sa till läkarna vad som hänt. Birgitta Frejborns
uppgifter ges sammanfattningsvis ett starkt stöd för Katarina Turessons berättelse.
Psykologen Johan Nordahl, som bl.a. behandlar personer som varit utsatta för
sexuella övergrepp, har uppgett att Katarina Turesson lider av ett posttraumatiskt
stressyndrom. Katarina Turesson har för honom berättat om misshandel, våldtäkt
och hot. Med hänsyn till Katarina Turessons tonfall, kroppsspråk och fysiska
reaktioner i samband med att hon berättat om det hon varit med så drar han den
slutsatsen att det hon berättat om är självupplevt. Vittnesförhöret med Johan
Nordahl ger således även det visst stöd för Katarina Turessons berättelse.
Vittnesförhöret med Anders Turesson, som tidigare var gift med Katarina Turesson,
har inte tillfört utredningen något av värde. Han har inte någon kännedom om
Katarina Turessons och Arne Kruses relation och har, med undantag för uppgifter
om separation från Katarina Turesson vilka i stort överensstämmer med Katarina
Turessons uppgifter i denna del, endast lämnat uppgifter som närmast utgör hans
egna ogrundade teorier. Vad han berättat kan därför lämnas utan avseende.
16
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
2012-02-06
B 2642-10
Arne Kruses styvdotter, Merethe Kruse, har i huvudsak berättat att hon känner till
vad Arne Kruse är åtalad för, att hon har vuxit upp tillsammans med Arne Kruse, att
hon alltid har uppfattat Arne Kruse som en rättskaffens och ärlig man med goda
värderingar, samt att Katarina Turessons anklagelser därför är helt obegripliga.
Arne Kruses uppgifter får således stöd av Merethe Kruses berättelse. Vidare är hans
berättelse inte oförenlig med de uppgifter som Britt-Marie Ericsson och till viss del
Johanna Savmyr lämnat. I övrigt överensstämmer hans uppgifter illa med de
uppgifter som de i övrigt hörda har lämnat. Dessutom bör framhållas att Merethe
Kruses uppgifter i sak inte motsäger de uppgifter som Katarina Turessons lämnat.
Vid en samlad bedömning av vad som framkommit i målet finner därför tingsrätten
att målsägandens berättelse, i belysning av övrig utredning som i allmänhet men
också på enskilda punkter överensstämmer väl med Katarina Turessons uppgifter,
har sådan styrka att den ska läggas till grund för bedömningen av åtalet i den här
delen. Det är därmed ställt utom rimligt tvivel att Arne Kruse har begått de av
åklagaren påstådda sexuella övergreppen. Samtliga övergrepp är att bedöma som
våldtäkt.
Arne Kruse ska således dömas för sju fall av våldtäkt.
Åtalet för misshandel
Även beträffande det här åtalet har Katarina Turesson lämnat en utförlig och
nyanserad berättelse om hennes och Arne Kruses förehavanden som ledde fram till
den påstådda misshandeln. Det finns inte några direkta motsägelser eller annat i
hennes berättelse som förringar hennes trovärdighet. Inte heller har det framkommit
någonting som talar för att Katarina Turesson har skäl att falskeligen anklaga Arne
Kruse för den här misshandeln. Tingsrätten anser mot denna bakgrund att Katarina
Turesson framstår som trovärdig.
17
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
2012-02-06
B 2642-10
Arne Kruse har även han lämnat en berättelse som är utförlig och
sammanhängande. Hans berättelse innehåller inte några motsättningar. Det
händelseförlopp han beskrivit är inte så orimligt att hans uppgifter av den
anledningen kan lämnas utan avseende. Avgörande blir därför vilket stöd de två
versionerna, dvs. Katarina Turesson och Arne Kruses, får av utredningen i övrigt.
Liksom vad gäller åtalet för våldtäkt har Katarina Turesson beskrivit den här
händelsen i sina anteckningar. Angående anteckningarnas bevisvärde gör tingsrätten
samma bedömning som ovan under Åtalet för våldtäkt vid sju tillfällen.
Anteckningarna ger således ett starkt stöd för Katarina Turessons version av
händelsen. Katarina Turessons berättelse får dessutom stöd av vittnena Eva
Åshedens och Jan Ernestrands uppgifter. Såväl Jan Ernestrand som Eva Åsheden
har sett blåtiran och på Katarina Turesson förstått att allt inte stod rätt till, även om
Katarina Turesson inte berättade rakt ut för någon av dem vad som hade hänt.
Slutligen får Katarina Turessons uppgifter stöd av Fredrik Turessons berättelse. Han
har sett blåtiran samt uppgett att Katarina Turesson för honom berättat om
händelsen, även om det skedde långt senare.
Vid en sammantagen bedömning anser tingsrätten att Katarina Turessons berättelse
ska ligga till grund för bedömningen. Vid sådant förhållande är utrett att Arne
Kruse, i samband med att han skulle cykla hem från Katarina Turesson, med cykeln
slog Katarina Turesson i ansiktet, varvid han träffade henne med cykelstyret och sin
ena hand, med de skador som följd som åklagaren påstått.
Åklagaren har emellertid i sitt gärningspåstående gjort gällande att Arne Kruse
kastat cykeln på Katarina Kruse. Att så har skett är inte bevisat och eftersom
tingsrätten är bunden av åklagarens gärningspåstående så kan därför inte åtalet för
misshandel bifallas. Istället måste detta åtal ogillas.
18
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
2012-02-06
B 2642-10
Åtalet för ofredande
Katarina Turesson har berättat om sin relation med Arne Kruse och vad
som hänt sedan hon avslutat relationen på ett detaljerat och återhållsamt sätt.
Hennes uppgifter får starkt stöd av de uppgifter som Eva Åsheden och Fredrik
Turesson lämnat samt av den övriga bevisningen som åklagaren åberopat.
Dessutom överensstämmer hennes uppgifter på flera punkter med vad Arne Kruse
har berättat om hans försök att få kontakt med Katarina Turesson. Tingsrätten anser
därför att Katarina Turesson framstår som trovärdig och hennes uppgifter som
tillförlitliga samt att hennes berättelse därför i allt väsentligt ska ligga till grund för
bedömningen i målet.
Vid sådant förhållande är utrett att Arne Kruse under en dag våren 2010 ringde ca
50 samtal till Katarina Turessons hem- och mobiltelefon. Att så har skett har Arne
Kruse bekräftat. Det är vidare utrett att Arne Kruse vid ett kort tillfälle under tiden
juni/juli 2010 ringde 29 samtal till Katarina Turessons mobiltelefon vilket Fredrik
Turesson berättat om, att Arne Kruse under augusti 2010 till den 9 september 2010
ringde över 100 telefonsamtal till Katarina Turessons hem- och mobiltelefon samt
skickade drygt 30 sms-meddelanden, samt att han körde utanför hennes bostad vid
två tillfällen samt uppehöll sig på en parkeringsplats nedanför hennes bostad den 8
september 2010.
Arne Kruse har förklarat sina upprepade kontaktförsök med att han ville få besked
om hans och Katarina Turessons förhållande och deras fortsatta relation med
varandra. Eftersom han inte fick något svar så fortsatte han att försöka få kontakt
med Katarina Turesson. De här kontaktförsöken har helt klart skett mot Katarina
Turessons vilja. Hon har vid flera tillfällen förklarat för Arne Kruse att hon inte
ville ha någon kontakt med honom. Trots detta fortsatte alltså Arne Kruse med sina
kontaktförsök. Hans beteende kan inte betecknas som annat än hänsynslöst. Arne
Kruse ska därför dömas för ofredande.
19
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
2012-02-06
B 2642-10
Påföljd
Det allvarligaste brottet Arne Kruse ska dömas för är våldtäkt. Straffminimum för
ett fall av våldtäkt är fängelse två år. Arne Kruse ska dömas för sju fall av våldtäkt
samt ett fall av ofredande.
Sammantaget och med utgångspunkt i de principer som Högsta domstolen fastslagit
om fastställandet av straffvärdet vid flerfaldig brottslighet, samt i skärpande
riktning med beaktande av att våldtäkterna har begåtts mot en person i nära relation
samt i vissa fall i Katarina Turessons hem och i förmildrande riktning med
beaktande av att förhållandevis lång tid har förflutit sedan flertalet av gärningarna
begicks, bedömer tingsrätten brottslighetens samlade straffmätningsvärde till
fängelse fyra år.
Med hänsyn till brottlighetens art och straffmätningsvärde kan inte annan påföljd än
fängelse komma ifråga. Påföljden för Arne Kruse ska därför bestämmas till fängelse
fyra år.
Skadestånd
Vid ovan angiven utgång såvitt avser åtalen för våldtäkt och ofredande ska Arne
Kruse betala skadestånd till Katarina Turesson. Ersättning för kränkning ska
bestämmas till skäliga 155 000 kr, varav 150 000 kr avser de sju våldtäkterna och
5 000 kr ofredandet. Vad gäller sveda och värk, med anledning av våldtäkterna, ska
ersättningen härför bestämmas till skäliga 50 000 kr. Slutligen är det utrett att
terapisamtalen hos Johan Nordahl är en direkt följd av våldtäkterna varför
ersättning ska utgå för sex genomförda samtal, dvs. med 6 750 kr. Däremot är inte
utredningen tillräckligt robust för att tillerkänna Katarina Turesson ersättning för
ytterligare förväntade samtal. På ersättningen ska utgå ränta i enlighet med vad som
yrkats.
I övrigt ska Katarina Turessons skadeståndsyrkande avslås.
20
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
2012-02-06
B 2642-10
Förverkande och beslag
Eftersom Katarina Turessons anteckningar skäligen kan anses ha betydelse för
utredningen i målet ska beslaget av dem bestå till dess lagakraftägande dom
föreligger.
Sekretess
Sekretessen enligt 35 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen ska fortsätta att
gälla i enlighet med domslutet.
Brottsofferfond
Arne Kruse har befunnits skyldig till brott för vilket fängelse ingår i straffskalan.
Han ska därför betala en avgift till brottsofferfonden med 500 kr.
Ersättning
Av Margareta Fritzdorf och Lars Åke Lund begärda ersättningar bedöms som
skäliga.
Av kostnaderna för det offentliga försvaret och målsägandebiträdet ska Arne Kruse,
med hänsyn till hans personliga och ekonomiska situation, till staten återbetala
15 000 kr.
21
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
DOM
2012-02-06
B 2642-10
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 4 (DV 400)
Överklagande ges in till tingsrätten senast den 27 februari 2012 och ställs till
Hovrätten över Skåne och Blekinge. För överklagande endast i skadeståndsdelen
krävs prövningstillstånd.
På tingsrättens vägnar
Per-Anders Toresten
I avgörandet (enhälligt) har rådmannen Per-Anders Toresten samt nämndemännen
Sirkka Kahilainen, Marie Brodén och Ingvar Karlsson deltagit.
22
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
INKOM: 2011-02-01
MÅLNR: B 2642-10
AKTBIL: 8
Bilaga 1
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
INKOM: 2011-10-26
MÅLNR: B 2642-10
AKTBIL: 50
Bilaga 2
BLEKINGE TINGSRÄTT
Blekinge tingsrätt, Karlshamn
INKOM: 2012-01-20
MÅLNR: B 2642-10
AKTBIL: 94
Bilaga 3
Bilaga
www.domstol.se
DV 400 2008-11 Producerat av Domstolsverket
ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE DOM I BROTTMÅL
Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller
ett i domen intaget beslut, ska göra detta skrift-
ligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas
till tingsrätten. Överklagandet prövas av den
hovrätt som finns angiven i slutet av domen.
Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten
inom tre veckor från domens datum. Sista da-
gen för överklagande finns angiven på sista si-
dan i domen.
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får
också motparten överklaga domen (s.k. an-
slutningsöverklagande) även om den vanliga
tiden för överklagande har gått ut. Överkla-
gandet ska ocki detta fall skickas ellerm-
nas till tingsrätten och det måste ha kommit in
till tingsrätten inom en vecka från den i do-
men angivna sista dagen för överklagande. Om
det första överklagandet återkallas eller för-
faller kan inte heller anslutningsöverklag-
andet prövas.
Samma regler som för partllerr den som
inte är part eller intervenient och som vill
överklaga ett i domen intaget beslut som an-
går honom eller henne. I fråga om sådant be-
slut finns dock inte någon möjlighet till anslut-
ningsöverklagande.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i
hovrätten fordras i vissa fall att prövningstill-
stånd meddelas. Hovrätten lämnar prövnings-
tillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktig-
heten av det slut som tingsrätten har
kommit till,
2. det inte utan att sådant tillstånd medde-
las går att bedöma riktigheten av det
slut som tingsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstil-
mpningen att överklagandet prövas
av högre rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl att
pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd krävs och sådant inte
meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det
är därför viktigt att det, i de fall prövningstill-
stånd krävs, klart och tydligt framgår av över-
klagandet till hovrätten varför klaganden anser
att prövningstillstånd bör meddelas.
I vilka fall krävs prövningstillstånd?
Brottmålsdelen
Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten
ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade
1. inte dömts till annanljd än böter, eller
2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer
än 6 månadersngelse i straffskalan.
Enskilt anspråk (skadeståndstalan)
För att hovrätten ska pröva en skadeståndstal-
an krävs prövningstillstånd. Från denna regel
gällerljande undantag:
Överklagas domen även i brottmålsdelen och
avser överklagandet frågan om den tilltalade
ska dömas till ansvarr en gärning krävs inte
prövningstillstånd för ett till denna gärning
kopplat enskilt anspråk i de fall
Bilaga 4
www.domstol.se
1. det enligt ovanstående regler inte krävs
prövningstillstånd i brottmålsdelen, el-
ler
2. prövningstillstånd i brottmålsdelen
meddelas av hovrätten.
Beslut i övriga frågor
Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs
även prövningstillstånd vid beslut som endast
r överklagas i samband med överklagande av
domen.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
uppgifter om
1. den dom som överklagas med angiv-
ande av tingsrättens namn samt dag
och nummerr domen,
2. parternas namn och hemvist och om
möjligt deras postadresser, yrken, per-
sonnummer och telefonnummer, var-
vid parterna benämns klagande respek-
tive motpart,
3. den ändring av tingsrättens dom som
klaganden villtill stånd,
4. grunderna (skälen) för överklagandet
och i vilket avseende tingsrättens dom-
skäl enligt klagandens mening är orikti-
ga,
5. de bevis som åberopas och vad som
ska styrkas med varje bevis, samt
6. om prövningstillstånd behövs, de om-
ständigheter som åberopas till stöd för
att prövningstillstånd ska meddelas.
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska
ges in samtidigt med överklagandet. Vill klag-
anden att det ska hållas ett förnyat förhör eller
en förnyad syn på stället, ska han eller hon
ange det och skälen till detta. Klaganden ska
också ange om han eller hon vill att målsägan-
den eller den tilltalade ska infinna sig person-
ligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är
den tilltalade anhållen eller häktad, ska det an-
ges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans/hennes ombud. Till överklagandet
ska bifogas lika många kopior av skrivelsen
som det finns motparter i målet. Har inte klag-
anden bifogat tillräckligt antal kopior, fram-
ställs de kopior som behövs på klagandens be-
kostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av
tingsrätten. Adress och telefonnummer finns
första sidan av domen.
Om ni tidigare informerats om att förenklad del-
givning kan komma att användas med er i må-
let/ärendet, kan sådant delgivningssätt också
komma att användas med er i högre instanser om
någon överklagar avgörandet dit.